Vem skriver Tyresös historia?

Per fick dessa frågor i förväg och svarade även skriftligt.

1. Du är s.k. wikipedian - vad är det?

Folk som skriver på Wikipedia kallas ofta för "wikipedianer". Framför allt vi som gör det regelbundet. Ordet på andra språk: Wikipedian (engelska), viquipedista (katalanska)

2. Förklara - vad är Wikipedia?

Det finns fem grundprinciper: Wikipedia är ett uppslagsverk, det tar inte ställning, har ett fritt innehåll, förutsätter gott uppförande men saknar fasta regler. Kort sagt.

Lite längre… Wikipedia försök att i grupp samla och sprida all världens vetande, så alla – med tillgång till Internet – ska kunna läsa det vi skriver. Och därmed förhoppningsvis lära sig mer om hur världen fungerar.

"All världens vetande" är en svepande term för allt som anses viktigt (på Wikipedia skriver vi om allt möjligt, men inte vad som helst), men Wikipedia har plats för mycket mer information än andra tiders tryckta uppslagsverk och encyklopedier. Dessutom uppdateras Wikipedia löpande, vilket gör att vi har möjlighet att snabbt lägga till ändringar och nyheter i viktiga ämnen.

Wikipedia skrivs av sina läsare, inte av utvalda experter. Det innebär också att informationen på Wikipedia är beroende av folk som är intresserade av att skriva i just det ämnet. En del ämnen är bättre beskrivna än andra. I praktiken innebär det också att många överskiktsartiklar i basämnen kan ha stora brister; den typen av artiklar skrivs bäst av en ämnesexpert som har bra kläm på sitt ämne.

Å andra sidan finns många möjligheter att komplettera informationen. Wikipedia finns idag i cirka 300 språkversioner, som ligger mellan en handfull artiklar och flera miljoner artiklar. Engelskspråkiga Wikipedia är störst och uppdateras mest, av den enkla anledningen att flest människor söker information på engelska och därför också kan vara med och uppdatera information på engelska. Alla Wikipedias artiklar är spridda under fri licens, vilket gör det enkelt att översätta våra artiklar från en språkversion till en annan.

Wikipedia har, till skillnad från tryckta uppslagsverk, ingen platsbrist. Anno 2021 har svenskspråkiga Wikipedia motsvarande 23 gånger Nationalencyklopedin i mängd text. Och det växer hela tiden. Idag har vi drygt 3 miljoner artiklar på svenska. Sannolikt finns det relevans för att skriva åtminstone 100 miljoner artiklar till. 30–40 miljoner av de artiklarna har redan skapats, fast på andra språk, språk som en del av oss klarar av att översätta ifrån.

3. Vilka är det som kan skriva på Wikipedia?

Alla, utom personer som blivit blockerade för upprepat klotter eller liknande. Man kan skapa ett användarkonto (med ett påhittat eller ens riktiga namn), men man kan också skriva utan att vara inloggad. Användarkonto är mer praktiskt om man skriver återkommande, eftersom det ger en egen identitet i samarbetet, med egen diskussionssida och lite fler verktyg.

4. Hur blir man en riktig wikipedian?

Man engagerar sig, och tar sig tid att lära sig grunderna. Och sedan hjälper till med kunskapsspridningen i de ämnen man vill. De två viktigaste sidorna för en nybörjare:

https://sv.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Hj%C3%A4lp
https://sv.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Introduktion

5. Hur kommer det sig att du blev en "upphöjd" wikipedian?

"Upphöjd" wikipedian… Då får vi ta det lite från början… Jag är en nyfiken typ. Jag har alltid letat efter intressant information i olika ämnen, saker som kan förklara och ge ahaupplevelser. Tidigare hittade jag det mest i facklitteratur. Sedan 2001 finns Wikipedia samt en massa andra ställen på Internet där jag kan hitta relevant och ofta mer uppdaterad information.

2006 hade jag via mitt surfande på Internet läst många Wikipedia-artiklar, främst på svenska eller engelska. Jag hade lärt mig en hel på den resan, men jag hade också hittat fel och brister i artiklarna. 2006 skaffade jag mig ett användarkonto och rättade saker som var felformulerade i en artikel om en ö i Stilla havet:
https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Simushir&diff=prev&oldid=76021440

Året efter putsade jag informationen i svenskspråkiga Wikipedias artikel om "Lucky Luke". Och våren 2008 började jag skriva i fler ämnen.

Sedan 2009 arbetar jag som frilansande översättare och korrekturläsare av korsord och frågesporter. Jag har stor nytta av Wikipedia i det jobbet, för att få viktigt bakgrundsinformation och styrka saker i texterna som är rätt eller grund för att rätta saker som blivit fel. Jag har också
lärt mig vikten av källhänvisningar (se nedan).

Wikipedia har successivt växt till mitt största fritidsintresse. Jag är med och arrangerar Veckans tävling, administrerar Månadens artiklar-projektet, hjälper till på skrivstugor och på det årliga bokmässeprojektet. Sedan 2014 är jag en av svenskspråkiga Wikipedias administratörer (vi är ett 60-tal, med lite extra verktyg och erfarenhet), sedan 2017 även presskontakt.

6. Vilka ämnen skriver du om?

Många olika. Geografi, språk, Katalonien, Frankrike, musik, tecknade serier, animerad film, historia, litteratur, kvinnohistoria etc. Min bakgrund som seriefrämjare, journalist och ämnesexpert för Nationalencyklopedin (ämnet tecknade serier) har i viss mån fortsatt i Wikipedia-världen.

7. What's in it for you?

En wikipedia får inte betalt för att skriva artiklar. Det är en ren fritidssyssla. Däremot är det tillfredsställande att kunna sprida information i ämnen som jag är intresserad av. Det känns kul att andra svenskspråkiga kan lära sig relevanta saker om Katalonien och katalansk kultur, eller om olika tecknade serier eller animerade filmer som jag tycker om. Svenskspråkiga Wikipedia läses varje dag cirka 5 miljoner gånger, vilket är ett bevis för att vi i alla fall lyckats få många att upptäcka vårt kunskapsspridande. 

Dessutom är det kul att träffa andra wikipedianer, ställa frågor, kommentera och tillsammans lösa diverse problem. Det gör vi på wikiträffar av olika slag, vilket kan vara wikifikor, skrivstugor, föreläsningar eller löpande projekt av olika slag. Nu i coronatider har vi videomöten, och jag är
med på en wikifika i månaden och en digital skrivstuga varje tisdag eftermiddag (med artiklar om kvinnor eller litteratur som fokus).

Wikipedia fungerar också som en språkskola. Via katalanskspråkiga film, TV-serier, musik, dagstidningar och Wikipedia (alla tillgängliga via Internet) har jag kommit långt, och idag bidrar jag även i skrivandet på katalanskspråkiga Wikipedia.

8. Vad skiljer en wikipedian från en encyklopedist?

"Encyklopedist" är en person som bygger ett allmänt uppslagsverk – särskilt den franska L'Encyclopédie (1751–52). Wikipedianer är en sorts encyklopedister, men vi gör det via ett gränslöst och till stor del oplanerat grupparbete. Wikipedia fungerar därför som en publiceringsplattform, för alla som kan samarbeta enligt de fem regler som jag nämnde i svaret till första frågan.

9. Hur vet man att det inte är oseriösa personer som skriver saker?

På sidan "Senaste ändringar" listas allt som händer på svenskspråkiga Wikipedia. Det är ungefär 4500 om dagen, dvs. cirka 3 i minuten. Det finns alltid folk som bevakar det som händer på den sidan, och automatiska verktyg markerar de tydligaste felen, uppenbart klotter och liknande. Sådant görs i regel ogjort på ett par minuter. Mindre fel eller otydligheter kan vara kvar längre i artiklarna.

Så, ja, det finns oseriösa som skriver på Wikipedia. Men deras resultat finns sällan kvar särskilt länge. Och återkommande klottrare kan blockeras (IP-nummer eller användarkonto) från att redigera.

10. Hur vet man att det inte är fake news?

I och med att alla kan skriva på Wikipedia, vet vi inte om en viss text skrivits av en ämnesexpert eller inte. Det är inte heller jätteviktigt att veta. Huvudsaken är att texten som skrivs är rättstavad, lämpligt formulerad, verkar rimlig och går att verifiera. I brist på utvalda experter styrker vi viktig information i artiklar genom källhänvisningar – de där blå siffrorna inom hakparentes efter många meningar i bra artiklar. De bör gå till facklitteratur, tidningsartiklar
eller Internettexter som publiceras av folk som vet sin sak (och helst inte är ute efter att göra reklam för sig själva). Så på ett sätt är Wikipedias artiklar inte bättre än deras källhänvisningar.

11. Behöver det fler bli wikipedianer?

Ja. Vi behöver ha fler som skriver allmänna basartiklar. Och fler som uppdaterar artiklar om världsrekord, författares bokutgivningar, de olika ländernas historia eller kompletterar
information här och var. Fler skribenter innebär fler risker, med folk som inte kan skriva snyggt eller korrekt. Men de 20 åren med Wikipedia (sedan det föddes 2001) har visat att de allra flesta har nytta av informationen på Wikipedia och därför vill hjälpa till att förbättra det. Men idag kanske halva befolkningen i Sverige läser artiklar på Wikipedia då och då. Medan endast en tusendel hjälper till i skrivandet valfri månad. Det skulle göra stor skillnad om en procent hjälpte till att skriva regelbundet, eller åtminstone en promille till. Projekten "Kvinnliga huvudpersoner" och sidan "Wikiträffar".

En liknelse är att se Wikipedia som ett stort bibliotek. Det är ett bibliotek som aldrig stänger. Fastighetsägare är stiftelsen Wikimedia Foundation, som sköter centralvärmen och även ser till att köpa in fler bokhyllor och expandera huskomplexet, ju mer plats biblioteket behöver. Stiftelsen får pengar till sina kostnader genom donationer. I övrigt har biblioteket inga anställda. Det är upp till bibliotekets besökare att sköta städningen av lokalerna, placera om hyllor och sektioner allteftersom biblioteket växer. Det är besökarna som ser till att bokbeståndet byggs ut. Samt att ingen klottrar i böckerna. Vissa besökare har blivit valda av besökargemenskapen att kunna slänga ut fristörare. Bibliotekets böcker kan läsas av hur många människor som helst, och överallt ifrån där man kan nå det via Internet. Så det är ett ovanligt bibliotek. Ovanligt och välbesökt.

12. Hur får ni in bidrag och kan finansiera verksamheten med servrar och annat?

Wikipedia (alla de 300 språkversionerna) drivs tekniskt av den ideella stiftelsen Wikimedia Foundation, baserad i San Francisco i USA. Alla inkomsterna kommer från donationer, mestadelse via riktade donationskampanjer på Wikipedia några veckor om året.
Dessutom får stiftelsen stöd från en del organisationer och myndigheter som vill stödja det här kunskapsprojektet.
Wikimedia Foundationen har växt, allteftersom ambitionen med Wikipedia och aktiviteterna inom gemenskapen i olika länder har växt. I många länder (inklusive Sverige, via Wikimedia Sverige) finns lokala stödorganisationer som hjälper till med utbildningssatsningar och samarbeten med organisationer och myndigheter för att hjälpa till i kunskapsspridningen. De stödorganisationerna får del av de donationer som WMF samlar in. WMF har vuxit ganska rejält på senare år, och numera finns över 400 anställda, och omsättningen är nu över 100 miljoner US-dollar. Förutom Wikipedia hanteras resurserna även för systerprojekten Wikidata (datdabas), Wikimedia Commons (bilder och filmer), Wiktionary (ordbok) etc.